Forskning om fysisk beröring i idrott och hälsa

Intergenerational touch in PE – a student perspective ( Caldeborg, A, 2018) licentiatuppsats har legat på min läslista en tid. Nu när det är jullov har jag äntligen läst den.

Studien

Denna studie framhäver ett tydligt elevperspektiv. Resultatet indikerar att området är komplext men att några saker blir tydliga för lärare:

  • Fysisk kontakt är önskvärd av eleverna om den upplevs som professionell. Det innebär att den ska vara påkallad för att stödja lärande, och det här beror på situation och elev. Därför finns inga universalmetoder eller förhållningssätt. Det betyder att professionalism bränner ner till att handla om att läraren kan avgöra när, hur och varför fysisk kontakt upprätthåller det didaktiska kontraktet.
  • Det didaktiska kontraktet mellan manliga lärare som undervisar kvinnliga studenter verkar särskilt påverkas av den heteronormativa diskursen.
  • Studien förstärker retoriken för att börja (eller fortsätta) utmana stereotypa könsmönster i undervisningen. Det kräver ytterligare proffessionalitet av läraren, bl.a. att kunna känna sig bekväm i att leda diskussioner i ämnet.

Tankar som väckts

För att få det didaktiska kontraktet att brytas i detta område tänker jag mig främst att det handlar om när oönskad beröring i undervisning sker. Men eftersom elever uttrycker att den är både önskad och nödvändig om den upplevs professionell ger det en annan tanke; Kontraktet kanske bryts om beröringen uteblir..? När en systematisk no-touch kultur breder ut sig eller rädsla för att missuppfattas som lärare; kan det bidra till att läraren uppfattas som distanserad och oengagerad? Rent av okunnig?

Om kontraktet bryts torde konsekvensen bli oavsett att ett lärande hämmas eller uteblir. I förlängningen kanske också bedömningssituationer. Då blir ytterligare en följd av detta en fråga i vilken utsträckning betyg blir avhängiga hur detta lyckas eller misslyckas i undervisningen.

Det kan tyckas att mycket står på spel och att läraren förväntas vara bärare av lösningarna. Konstigt vore det annars – varför ha undervisning om vi inte kan påverka. Men istället för att pressen blir för stor under riskerna under tiden vi utövar påverkan behöver vi nog tänka på följande:

”we will not prevent bad people doing bad things by stopping good people doing good things” (Piper, 2015, s.174)

Tipset om studien hittade jag på sajten Idrottsdidaktisk forskning där Mikael Quennerstedt (2018) menar att denna studie kan öka professionaliteten runt fysisk beröring i undervisningen i Idrott och hälsa.

Referenser

Caldeborg, A. 2018. Intergenerational touch in PE – a student perspective. Örebro: Örebro University. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262684/FULLTEXT03.pdf (hämtad 2018-12-25)

Piper, H. (2015). Fear, Risk, and child protection in sport: Critique and resistance. In H. Piper (Ed.), Touch in sports coaching and physical ed- ucation: Fear, risk and moral panic. Abington, Oxon: Routledge.

Quennerstedt, M. 2018. https://idrottsdidaktiskforskning.wordpress.com/2018/12/14/fysisk-beroring-vad-sager-eleverna/ (hämtad 2018-12-25)

peter

Lärare i Idrott och hälsa på Vasaskolan i Hedemora.

2 reaktioner till “Forskning om fysisk beröring i idrott och hälsa

  • 30 december, 2018 kl. 17:38
    Permalink

    Intressant att läsa! Det är mycket roligt och läsvärt att följa dig. Läser vidare med stort intresse! Ser tankegångar som även för mig är nyttiga. Önskar mina barn hade haft dig i ämnet undervisning skoltid.

    Svar
    • 30 december, 2018 kl. 19:52
      Permalink

      Det var snällt sagt, även om det inte är helt säkert att dina barn skulle hålla med.. 🙂 Ett steg i rätt riktning är väl att intressera sig lite för det man håller på med så blir det sällan fel.

      Svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *