Nyansera inkluderingsbegreppet

På bordet har jag nu senast haft två artiklar som handlar om inkluderingsbegreppet i skolan. Missförstått begrepp eller bara onyanserat? Jag rekommenderar varmt att se intervjun av Kent Hedevåg (2018) och läsa artikeln med intervjun av Gunnlaur Magnússon (2019).

Kent Hedevåg (2018) menar i en intervju att det inte står någonstans i styrdokumenten att målet för skolan är att alla ska nå godkänt, utan att alla ska nå så långt som möjligt. Inkluderingsbegreppet verkar här ta en utgångspunkt i likvärdighet kan jag tycka – och nyanseringen av detta är ju inte ”lika för alla” utan liknande möjligheter för alla vilket också Hedevåg (2018) understryker.

Likaså har inkludering flera dimensioner och någonstans går det att differentiera de olika infallsvinklarna på inkluderingsbegreppet. Menar vi en fysisk plats där alla ska vara tillsammans eller menar man nåt annat? Om detta resonerar Gunnlaur Magnússon (2019) och menar också att det inte är helt oproblematiskt att börja ta ut elever i mindre grupper – på vilka grunder ska det ske?

Detta låter jag bli en inspiration till tankar kring min egen undervisning och ett filter för den planering som ligger till grund just med inkludering och likvärdighet som delmål.

Referenslista

Hedevåg, Kent. 2018. NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas. Skolvärlden. 4 oktober. https://skolvarlden.se/webb-tv/npf-experten-kenth-hedevag-skrota-inkluderingen (Hämtad 2019-08-13).

Magnússon, Gunnlaugur. 2019. Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade. 9 augusti. https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-inkludering-larare-kanner-sig-utlamnade (Hämtad 2019-08-13).

peter

Lärare i Idrott och hälsa på Vasaskolan i Hedemora.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *